VÖRÅ KRIGSSKOLA 1918
– en ärorik del av Vörås historia
Vörå Krigsskola hade startat i slutet av januari 1918 och ynglingar från hela landet
exercerade på Vörsåkern nedanför UF-lokalen och på Gallkullåkern österom bönehuset.
Skjutövningar med Maxim kulsprutor skedde mot åbranten tvärsöver ån från
kulturhusets tomt. Vanliga gevärsövningar försiggick vid Baggberget nedanför nuvarande
skidbacken. Den ryska förläggningen omfattande cirka 70 man fanns endast 15 km norrut.
Lokalbefolkningen beskådade misstroget de främmande ynglingarnas förehavanden och en
del Vöråbor tog för säkerhets skull och ut sina pengar från banken.
Bakgrund.
I slutet av år 1917 stod det klart att ett krig i Finland var nära förestående. Finland
hade visserligen med Rysslands godkännande förklarat sig självständigt 6.12.1917, men de
ryska soldaterna, som befann sig i Finland, visade inga tecken på att avlägsna sig. I stället
började de samarbeta med de röda garden, som delvis uppstod som en följd av Lenins
maktövertagande. Mord och andra våldsdåd följde och skyddskårer eller brandkårer, som
de först kallades, bildades under sommaren och hösten 1917 för att värna om den egna
kommunens trygghet. Vapen var det stor brist på, men den situationen hade i viss mån
lättat i denna trakt i och med vapnen från Equity i oktober 1917. Störst var dock bristen
på utbildade militära ledare. De flesta unga män hade nämligen vägrat inträda i ryska
armén under ofärdsåren och bojkottat de ryska uppbåden de senaste årtiondena.
Jägarna, som skolats till officerare, befann sig ännu i Tyskland.
Vindala krigsskola snabbutbildar officerare
Aktiva Kommittén (A.K.) i Helsingfors med ekonomiskt stöd från Militära kommittén
(M.K.) startade i hemlighet under julen 1917 en krigsskola i Vindala (Vimpeli) för
utbildning av främst plutonchefer (officerare) för Skyddskårerna. Utbildningen riktade
sig främst till elever i gymnasiernas högsta klasser och studenter. Som lärare fungerade
några jägare, som i hemlighet kommit till Finland i december. Som chef och teorilärare
fungerade generalmajor Paul von Gerich, som fått sin utbildning i Ryssland precis som
Mannerheim. Jägarna Aarne Sihvo och Juho Heiskanen var skolans kompanichefer. Skolan
utbildade ca 200 ungdomar i två kompanier under tiden 26.12.1917-13.1.1918.
Vörå Krigsskola ger underofficersutbildning
Vindala skolans utbildning upplevdes så lyckad att Vindala eleven Sven Donner begav sig
till Helsingfors för att hos Militära Kommittén utverka medel för en ny kurs. M.K. ställde sig positiv och gav Vindala skolans adjutant med. stud. Axel Bergman uppdraget att
organisera en ny skola.
Som placeringsort sökte man en kommun
- med möjligheter att inkvartera elever
- tillräckligt med livsmedel och hästar
- med goda förbindelser och tillräckligt nära järnvägen
- var tillräckligt ”vit” och inte hade större ryska garnisoner i närheten.
Lappo var först påtänkt, men där fanns för mycket ryssar. Aktivisten magister Thure
Svedlin från Munsala och Axel Bergman från Vasa kände väl till Vörå och enligt uppgifter
var Vörå deras förslag. Efter ett nattligt besök hos Vörås kommunalnämndsordförande
Johannes Miemois kallades han och andelshandelsföreståndare Johannes Hallvar, också
chef för folkförsörjningsnämnden, till Vasa. Placeringsorten blev Vörå.
Skolan skulle utbilda gruppchefer (underofficerare) för skyddskårstrupperna, som vid
samma tid förklarades som Finlands officiella armé och general C G E Mannerheim, nyss
hemkommen från revolutionen i Ryssland, blev dess befälhavare.
Skolan skulle starta 26 januari 1918. ”Pass” med beteckningen S 1 skickades ut till
skyddskårerna runt om i landet med uppmaningen att sända några av sina bästa män. Men
ryktet hade föregått passen så att redan 20:e januari stod ca 150 savolaxare på
Tervajoki station och frågade om vägen till Vörå.
Skolan fick alltså en rivstart och Aarne Sihvo, kompanichef i Vindala, utnämndes till
Vöråskolans chef, men blev kallad till Karelen där kriget bröt ut först. Jägarlöjtnant
Bertel Petrelius (Perttu Pertamo) var också kallad till Vörå. Sihvo bad Petrelius ta över
ledarskapet för skolan. Redan tidigare fanns jägarna Albert Rosenholm, Ivar Hasselblatt
och Kaarlo Viljanen i Vörå. Dessutom fortsatte en hel del elever och lärare från Vindala
som instruktörer i Vörå. Jägarkapten Juho Heiskanen blev skolans chef den 18 februari,
men han befann sig mest ute på olika krigs uppdrag medan Petrelius fanns i Vörå.
Vörå Krigsskola - i frihetskriget.
Mannerheim beslöt att ryssarna i Österbotten skulle avväpnas av skyddskårerna redan
natten mellan den 27 och 28 januari. Han hade sitt högkvarter sedan en tid i Nikolaistad
(Vasa). Senaten flyttade också dit och Vasanamnet togs i bruk igen och Vasa fungerade
nu som Finlands huvudstad sedan de röda tagit makten i södra Finland.
Mannerheim reste från Vasa med släde via Petsmo och Maxmo och kom inkognito till Vörå
den 27 januari för att inspektera skolan inför utryckningen. Krigsskolan kommenderades
till Ylistaro för att avväpna en ganska stor ryssförläggning där tillsammans med Lappo
och Ylistaro skyddskårer. När de farit vandrade den för Vöråborna obekanta
Mannerheim längs landsvägen i Vörå centrum och betraktade skyddskåristerna, som
ställde upp för utryckning till Vasa. Han uppmanade dem att spara på ammunitionen.
Herman Kamis sade då åt sonen Eric Kamis: Va e dee ska no va fyr ein! Nain sko mått
frååg va andee jä jär! (Vad är det där för en? Nån borde fråga vad han gör här)
Mannerheim for sedan i väg till Ylihärmä, där han tillfälligt förlade sitt högkvarter. Vid
avresan lämnade han stabsmedlemmen Walter Holmberg i Vörå som förbindelseofficer.
Elevantalet i Vörå var vid det här laget endast ca 450 fördelade på 3 kompanier, av vilka
2. kompaniet var svensktalande, samt dessutom ett maskingevärskompani under ledning av
Albert Rosenholm (Lauri Grahn under kriget).
Efter endast några dagars skolning blev det alltså utryckning. En del elever hann bara
provskjuta sitt gevär österom Grannasberget innan det bar iväg. Vöråbönderna ställde
upp med mer än 100 hästskjutsar till Ylistaro. Efter avväpningen av ryssarna i Ylistaro
bar det av till Ilmajoki och Kristinestad för en del under Viljanens ledning. De övriga for
tillsammans med Vasa Skyddskår norrut till Uleåborg med Petrelius och Grahn.
Efter någon vecka kom Uleåborgstruppen tillbaka till Vörå och ytterligare några veckor
senare kom resten.
Nu följde en lugnare tid från 19.2 till 10.3 med enbart utbildning. Nya elever strömmade
till hela tiden och de ”gamla” från första till tredje kompaniet skickades till fronten eller
hemorten som utbildare. Vid denhär tiden blev Vörå krigsskolas 4. kompani (Viljanens)
filmat och avsnitt från exercisen finns på nätet. Inför Tammerfors offensiven i mitten
av mars sändes hela skolan ut som Vörå Bataljon under Heiskanens ledning med Petrelius
som adjutant. Endast nionde kompaniet, som till stor del bestod av Nystadskåren och som
anlänt sist till Vörå via Sverige, blev kvar ännu en tid för skolning, men också de var med i
Tammerfors.
Från början var skolan planerad för 240 elever och tre veckor, men det blev ca 1400
elever (1600 enligt Vasabladet 1918) och 13 veckor. Skolan avslutades i Vörå den 12 april
efter Tammerfors intagning, då Mannerheim upplöste krigsskolan, befordrade eleverna
till underofficerare och skickade dem hem till sina egna förband. Mannerheim kallade i
sitt tal på Iidesjärvis is Vörå bataljonen för Vörå Gardet (Vöyrin Kaarti) och eleverna för
Vörå Pojkar (Vöyrin Pojat) - namn som fortfarande används.
Fortsatt underofficersutbildning.
En liten grupp av Vöråeleverna kommenderades i slutet av kriget till officersutbildning i
S:t Mickel, dit också Mannerheim förlade sitt högkvarter en kort tid. Skolan fortsatte
sedan som Vöråskolan II i Helsingfors i Georgsgatans flickskola från 25.4 till 28.6. 1918
med Bertel Petrelius som chef och ca 500 elever Därefter fortsatte
underofficersutbildningen först i Sordavala, sedan Viborg (Markovilla) och slutligen i
Villmanstrand, där en sal ännu heter Vöråsalen. Den senaste skolan som bär Vöråskolans
traditioner heter Markstridsskolan (Maasotakoulu). Där finns också Vöråsalen och
Vöråskolans traditionsrum.
Efter kriget visade Mannerheim österbottningarna sin uppskattning genom att i
segerparaden i maj i Helsingfors låta Vasa Skyddskår (VSK) tåga först. Dessutom
inrättade han inom Finlands Vita Garde Vasa, Lappo och Vörå Bataljoner. Namn som dock
senare försvann i omorganiseringar, men i Helsingfors fanns en enhet som kallades Vörå
Gardet åtminstone ända till 1939. Som Vörå Gardets hederskommendör bär Mannerheim
skolans enda kursmärke i guld på bröstet ovanför alla andra hederstecken.
Vörå gjorde en ärofull insats i frihetskriget och skolan är mycket känd på finskt håll.
Källor:
Eino Leino: Vöyrin Sotakoulu. Haastatteluja ja historiikkia. Minerva (1918)
Väinö Seppä: Vöyrin Sotakoulu 1918 - Med elevmatrikel. Otava (1960)
Gunnar Strengell: Det Fria Finlands Förkämpar. Eget Förlag (1998)
Emil Helle: Ett opublicerat manuskript om skolan
Lokala berättelser och krigsdagböcker
FAKTA OM SKOLAN
Verksamhetstid: 26.1.-12.4.1918
Skolans planerare: Sven Donner, Axel Bergman, Thure Svedlin
Lokala organisatörer: Johannes Miemois, Johannes Hallvar, Jacob Tegengren
Staben: Första chef jägare Bertel Petrelius, Helsingfors och från 18.2. jägare Juho
Heiskanen, Pielisensuu
Intendent: Jägare Ivar Hasselblatt, Vasa
Anskaffningschef: Johannes Hallvar, Vörå
Skrivare: Jägare Viktor Granlund, Vasa
Sammanlagt 26 jägare fungerade som skolans ledare, kompanichefer och instruktörer
Kansli- och stabslokal: Mickel Ollus (skribentens morfars) lillstuga vid kommunalgården.
Föreläsningssal: Koskeby UF:s lokal
Elevantal: Ca 1400 (Alla finns inte bokförda)
Kompanier: 9 st samt 2 maskingevärskompanier
Utryckningar: 1) 27.1.-5.2. Ylistaro – Uleåborg
2) 27.1.-19.2. Ylistaro – Ilmajoki – Kristinestad – Filppula – Ruovesi
3) 10.3.-9.4. Vaskivesi – Ranta – Tyrkkö – Lahteenmäki – Kuru – Korkeamäki
– Teisko – Sorila – Takahuhti – Pyynikki – Messukylä – Tammerfors
Samtidigt pågick dock hela tiden undervisningen i Vörå för nyanlända.
Inkvartering: I nästan alla gårdar i mellersta och södra Vörå. Som mest fanns på en gång
i Vörå ca 750 elever mellan andra och tredje utryckningen.
Bespisning: Matställen hos Nordbergs, i Koskeby UF:s lokal, Tingshuset i Mäkipää
Skolorna i Andkil och Rejpelt, bondgården vid gamla Framnäs apotek och hos
Hanna Grannas nedanför Grannasberget.
Officerarna åt i Föreningsbankens övre våning, där Jacob Tegengren bodde.
Vörå levererade under denna tid dubbelt mera mat till staten än hela Viborgs
län.
”Lottor” Chefshusmor – liksom i Vindala - var hushållslärare Katri Huldén. Hon blev
kallad Finlands första Lotta och följde sina ”pojkar” ut i kriget i mars
tillsammans med Mia Murkais och andra Vöråkvinnor.
”Industrier” för krigsskolan: Två bagerier, skomakeri, skrädderi, köttrökeri etc
Hästskjutsar: Under hela krigsskoletiden skötte bönderna skjutsningen av eleverna och
skyddskåristerna till och från Tervajoki station (24 km). Vid den sista
utryckningen med 300 hästar på en gång.
Militärt framgångsrika: Fem elever blev generaler: E A Estola (vet), Yrjö Hanste, Ilmari
Karhu, Aaro Pajari, Arvo Saloranta, samt dessutom skolans chef jägaren
Juho Heiskanen och jägaren och läraren Kaarlo Viljanen.
Fjorton blev överstar: Lauri V Fagerström (läk), T S Hiiskero(Hedman), H V
Hirki, Yrjö Järvinen, Bror Kraemer, Jarl Christian Olin, A Peltonen (läk), Yrjö
Pöyhönen, Kosti J Saurio, Otto Snellman, Per R Sundman, Yrjö Tuompo, Urho
Tähtinen, Runo Viberg, samt dessutom skolans första chef jägaren Bertel
Petrelius.
Berömda elever: Utrikesminister Eljas Erkko, bergsrådet Sven Fazer, konstnär Jorma
Gallén-Kallela, Otavas VD Heikki Reenpää, prof Heikki Järnefelt, jurist Bruno
Kivikoski, utr minister, ambassadör, m.fl.
Honnörsmarsch: Vöyrin Marssi (Vapauden marssi) Text: Eino Leino Musik: Leevi Madetoja
Hittills okänd marsch: Vörå Pojkarnas Marsch. Text och musik: Agnes Tschetschulin.
I arkiven finns dessutom krigsskoleleven Kaarlo Mikkolas Vöyrin valssi eli Kentälle
jääneet
Film: På www.vapaussota.com under Filmit 1 finns levande bilder från 4. kompaniets
exercis på snöiga fält i Vörå.
Faktarutor:
Eleverna kom från 370 olika kommuner.
Nedan deras fördelning länsvis
Län Antal %
Vasa 364 28
Åbo-Björneborg 180 14
Uleåborg 161 12
Viborg 156 12
Kuopio 134 10
Nyland 124 10
Tavastehus 88 7
S:t Mickel 81 6
Utlandet 14 1
Summa 1302 100
Elevernas skolbakgrund:
Folkskola 48 %
Lärdomsskola 30 %
studenter 22 %
Föräldrarnas yrke
jordbrukare 45,5 %
affärsmän 20,0 %
statstjänstemän 16,2 %
hantverkare 7,6 %
tjänstemän 5,7 %
arbetare 5.0 %
Elevernas medelålder: 22 år 9 mån
Film: På www.vapaussota.com under Filmit 1 finns levande bilder från 4. kompaniets exercis på snöiga fält i Vörå.
Text: Margareta Ehrman
Foton: Margareta Ehrmans arkiv
